- 0share
- E-post
Familjehemmens riksförbund slår nu larm. Det är ont om familjehem och i många kommuner står barn i kö, och även mera tveksamma hem accepteras.
– Det har blivit en ond cirkel. Man har svårt att hitta familjehem och vågar inte ställa krav på de som anmäler sitt intresse, för då är man rädd att de kanske ska försvinna, säger ordföranden i Familjehemmens Riksförbund, Telle Söderberg, till Ekot och föreslår att staten ska ta över ansvaret.
Många tusen barn och unga lever i familjehem, när de biologiska föräldrarna brister i omsorg på grund av exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har gång på gång påtalat brister i hur familjehem sköts. Barn och äldreminister Maria Larsson säger till Ekot att hon inte tror på att frånta kommunerna ansvaret för att hitta och bedöma lämpligheten hos familjehem. Hon tycker dock det är bättre att kommunerna direkt söker familjehem istället för att gå via privata bolag som många gör i dag.
– Jag tror att det allra bästa sättet är att socialtjänsten gör rekryteringen från början. Då kan man etablera ett gott förhållande där man skapar tillit mellan socialtjänsten och familjehemmet, säger barn- och äldreministern.
I nyhetsinslaget berättar Maria Johansson, som många år jobbat för ett privat bolag som tagit fram femiljehem till kommunerna, att vinstkravet inom bolaget ofta gjorde att man släppte igenom hem som inte borde godkänts som familjehem.
Läs vidare på Sveriges Radios hemsida.
Bloggat om familjehem:
Sirpa Hotti – * DU behövs. Du är viktig och värdefull.
Eva-Britt Dahlström – Naiva socialtjänstshandläggare kränker familjehemsplacerde barn!
Läs även andra bloggares åsikter om familjehem, föräldrar, Familjehemmens riksförbund, Socialstyrelsen, Maria Larsson eller annat intressant.
13 Kommentarer
Lämna en kommentar
ANNONSER
Vårt nyhetsbrev
Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!
ENOUGH
![[Logga] Enough](https://socialpolitik.com/wp-content/uploads/2017/05/enough904x904.png "[Logga] Enough")
Donera till SocialPolitik!
I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.
Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!
KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER
SOCIALPOLITIK NR 1 2021
[…] januari gjorde Sveriges Radio ett program om konsultstödda familjehem, följ länken och i november 2011 gjorde Anders Wennersten ett inslag på samma sak. ”Ett […]
”Det är många som det har gått bra för tack vare att ni har varit fosterbarn.”
Läs mera på Familjehemmens Riksförbunds hemsida; http://www.familjehemmensriksforbund.se under AKTUELLA ARTIKLAR
Familjehem måste få högre status för att locka fler!
Bristen på familjehem för barn och unga i landet är stor.
-För att få fler att välja ta emot barn och unga måste familjehemmen värdesättas
och få högre status, regäl stöttning, fortutbildning mm.
läs o hör; http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4961457
De familjehemsplacerade barn är också vår framtid!
Vilken framtid ger vi dem?
Staten borde ta mera ansvar över de placerade barnen nu för att slippa be om ursäkt i framtiden. Idag behandlas inte de placerade barnen lika över landet……..
Läs mera på Familjehemmens Riksförbunds hemsida; http://www.familjehemmensriksforbund.se AKTUELLT
Jag menar inte att Staten skall rekrytera, det måste ske i Kommunerna, i den bästa av världar i samråd och med hjälp av personer som varit placerade. Staten skall däremot via Socialstyrelsen ha tillsynskontroll och ansvar..på samma sätt som för HVB-hemmen. Om det inte går att lösa den traditionella tjänstemannavägen på förvaltningar, socialstyrelsen skulle man faktiskt våga ta steget och utbilda vuxna fosterbarn som skulle kunna ha den uppgiften. Givetvis inte hur som helst utan genom sedvanligt prövning. Däremot är det kanske inte nödvändigt att vara akademiker eller socionom. Vuxna fosterbarn har ofta en inbygd klocka som säger om något är fel, men kan också fungera som support och stöd till familjehemmen. Detta måste givetvis ske genom ersättning, tanken är inte att vuxna fosterbarns erfarenheter är någon form av gratis arbete, utan i högsta grad ett kvalificerat och viktigt jobb.
Som en lösning på bristen på familjehem föreslår Familjehemmens Riksförbund att rekrytering av familjehem ska förstatligas. FR faller därmed som så många andra i omorganisationsfällan. Såvitt jag vet finns ingen kunskap som stöder ett antagande att staten skulle vara bättre än kommunerna på att rekrytera bra familjehem.
Kommunerna har det yttersta ansvaret för barn som behöver skydd och hjälp. Det är i kommunernas socialtjänst man utreder barnens situation, det är här man har kunskap om deras behov och fattar beslut om lämpliga insatser. Och det måste rimligen också vara kommunerna som ansvarar för att rekrytera och stödja familjer som tar hand om de barn som av olika anledningar inte kan växa upp i sina biologiska familjer.
Det är svårt att hitta bra familjer och det är svårt att vara familjehemsförälder. Men man få aldrig ge upp. För barnen kan placeringen vara livsavgörande. Det är därför viktigt att fortsätta att ställa höga krav på familjehemsföräldrar och att ge både de placerade barnen och familjehemmen allt upptänkligt stöd. Och att vara klar över att en familjeplacering sällan är tillräcklig, utan måste kombineras med andra insatser. Forskningen visar att bra familjehem kombinerat med individuella satsningar på barnens hälsa och skolgång är de viktigaste faktorerna för att barn ska bli hjälpta. Ordentliga skolpsykologiska och skolpedagogiska utredningar och systematiskt stöd i skolarbetet är viktigt för en bra vård, säger familjehemsforskaren Bo Vinnerljung.
Slutsaten är, lägg resurserna på barnen och familjehemmen, inte på omorganisationer, ansvarsförflyttningar och byten av huvudmannaskap!
Ansvaret för familjehemmen måste ligga på Stat och Kommun. Jag har tidigare skrivit om detta både i min blogg och på Newsmill. När privata investeringsbolag tar över också socialtjänstens områden, innebär det att familjehemmen inte kan utsättas för samma granskning som offentliga. De privata hemmen rekryteras och godkäns av de enskilda vårdbolagen, de senare utlovar högre ersättningar, semesterlöner, pensionsgrundande lön mm därtill också en viss ersättning för ”tomma platser”. Vidare har man sk konsulter som skall stödja och stötta familjehemmet. Den här formen av familjehem underställs inte samhällets granskning och motparten till kommunen blir bolaget inte de enskilda familjehemmet. Rent juridiskt och med förslag som Maria Larsson har lagt om hårdare kontroll och granskning av familjehemmen, blir det omöjligt att fullfölja den delen eftersom kontrakten mellan familjehem och kommun skrivs mellan ägarbolaget och kommunen.
P1 förmiddag tog upp detta i ett mycket intressant inslag och kom fram till samma sak som jag, att den juridiska kontrollen är oerhört mycket svårare.
Dilemmat är också att kommunerna tvingas betala betydligt mer för barn som placeras i sk konsultstödda familjehem, kraven som riskkapitalbolagen har på avkastning är de samma här som inom t.ex åldringsvården.
http://anneskaner.wordpress.com/2011/11/01/privat-vard-drivs-inte-av-visioner/ http://blogg.aftonbladet.se/skaner/2011/02/privata-vardbolag-koper-familjehemsplatser-och-saljer-dyrt samt en blogg om den finska situationen http://anneskaner.wordpress.com/2011/11/27/finland-omhandertar-fler-an-sverige-och-kostnaderna-okar/.
Familjehem och placeringar av barn och ungdomar är en kommunal angelägenhet. När det gäller att det blir svårare att få familjehem handlar det om att villkoren för familjehem i kommunal allmän regi måste bli bättre. Man måste i högre grad lyssna på familjehemmen t.ex vid omplaceringar, man måste inse att ett barns misslyckande i en familj inte innebär att familjehemmet är dåligt. Mycket handlar om kemi mellan hemmet och den placerade.
Ge Familjehemmen en högre status, semestergrundad och pensionsgrundande ersättning. Differentiera ersättningarna, om jag får en 6 månaders baby något som alla skulle vilja ha, skall jag då ha 10 000 kr i månaden för detta, när det med all sannolikhet innebär att barnet blir kvar. hur skall vi då ersätta familjer som tar sig an barn med stora problem, bokstavsbarn, barn med missbruk och psykosociala problem.
Det finns en rad med möjligheter för att få familjehem, men kommunerna måste våga testa nya ideer, nya förutsättningar, specialutbildning. Därtill kan jag också tillägga att många placeringar blir onödiga om kommunerna går in tidigt och hjälper familjer med problem. Men där börjar ett nytt kapitel inom den här problematiken.
[…] kommentarer på Socialpolitik Dela till:DelaE-postSkriv utFacebookLike this:GillaBli först att gilla denna post. Det här […]
se även Skyddsvärnets reaktion på http://www.skyddsvarnet.se under både nyheter och bloggen
Staten kanske kan visa något större intresse för familjehemmen än man gjort hittills. De allra flesta barn som är placerade bor i familjehem, men institutionerna är de som granskats hårdast hittills. Ingen vet ( på en statistiskt undersökt nivå) vilka som blir familjehem och varför. Stöd och utbildning borde vara självklart för alla, men är det inte. Samt riktlinjer för hur rekryteringen ska gå till. Nu tillämpas metoder som av många ses som gammalmodiga. Till att börja med. När vi gjorde antologin ”Ett annat hemma – om samhällets ansvar för placerade barn” (Gothia 2011) hittade vi ingen på Socialstyrelsen eller annorstädes som kunde tänka sig att skriva en övergripande text om familjehemmen. Det fick vi göra själva och plocka lite kunskap här och lite där. Det tycker jag säger en hel del.
Ja detta har många bottnar.Avsaknad av kontinuitet hos soc.tjänsten.Svåra arb.uppggifter för familjehem med barn och biologiska familjer.Situtioner som ibland måste lösas snabbt.Rekrytering av familjehem,kostnader i tid och kronor.Det bästa med detta är måhända att saken belyses.Här finns inga enkla lösningar.det är väl HJÄLP uttalandet utstrålar!Som handledare till familjehem och rekrytering av dem enl.s.k.Kälvestensmetoden hoppas jag på fortsatt debatt.
Tystnadens kultur drabbar barnen
Tystnaden är total under tiden man jobbar – men efter pensioneringen talar socialtjänstens handläggare ut om det de känt till. Risken att förlora jobbet är antagligen det som avhåller. För barnens skull behövs civilkurage. Jag fick flera vittnesbörd om tystnadens kultur – inte bara i privata rekryteringsföretag utan också i kommunernas socialtjänst under min tid som utredare av vanvården. Det här Ekoinslaget är ett exempel på villkoren bland dem som rekryterar familjehem. Ibland bloggar jag om detta: http://goranjohansson.blogspot.com/
Det allra viktigaste är alltjämt att både familjehem och den som är placerad i familjehemmet har regelbundet stöd och hjälp från någon eller några professionella och engagerade människor. Detta lyser som oftast med sin frånvaro, både för familjehemmet och för den som placeras. Det är beklämmande att både familjehem och den unge samt dennes familj så ofta lämnas därhän och inte ges möjlighet att bearbeta det som hänt och som händer i den nya livssituationen.