LEDARE Socialpolitik 2/2012 Maria Wallin: Folk är förbannade, inte bara i Athen. Vreden pyr i betongen, från Brixton till Backa. Framför allt de unga är rasande över ökande orättvisor, inga jobb, inga pengar. De har något att berätta. Vi borde börja lyssna.

Vi måste också ta till oss berättelserna från de människor som slängs ut ur socialförsäkringarna (sid 38). ”Jag har gett upp… 3 600 i månaden att leva av… att få äta vanlig husmanskost är en lyx… en mamma klarar sig alltid men att se sin son fara illa…” Är detta verkligen det samhälle vi vill ha? Som överger människor i ett armod vi trodde låg 100 år bakom oss.

Vi har verktygen sen länge. Sverige låg i topp – i välstånd, hälsa, sysselsättning, skolresultat. Men vi tappade bort verktygslådan och började imponeras av Anders Borgs budgetöverskott. Ska dessa människor få betala priset? Who’s side are you on?

Hela vårt välfärdsbygge handlar om att skapa skyddsnät för de tillfällen i livet när vi inte förmår prestera maximalt – som när vi får och är barn, när vi blir sjuka, förlorar jobb och födkrok, blir gamla. Försäkringssystem som innefattade alla – för att vi ska kunna leva ett liv i värdighet, oberoende av andras välgörenhet eller välvilja. För att slippa ”vi och dom” i livets nyckfulla lotteri. Vi måste värna den generella välfärden medan tid är (sid 26). Där alla räknas in.

Det är måhända tung läsning i SocialPolitik nr 2. Men nog måste vi orka läsa om de förhållanden som människor lever i? Vi får hämta kraft i sommaren med naturen som en lisa och hugsvalelse. För att få energi att förändra.

Till hösten är vi tillbaka. Då besöker vi en förortsskola i Paris, där kultur och forskning brygger nya broar. Träffar kreativa förskolebarn och väldigt mycket annat.

Till sist beklagar vi att  tidskriften Invandrare & minoriteter går i graven efter 13 år! Orsak: Kulturrådets nedskärningar – som också slagit hårt mot SocialPolitik. Låt inte alla tystas! Prenumerera!

Läs också om vår offensiv SocialAktion (sid 46) möjlig tack vare Arvsfonden: www.socialaktion.nu

Ha en härlig sommar!
Maria Wallin
chefredaktör i nya numret av SocialPolitik,
utkommer i slutet av maj

Beställ SocialPolitik nr 2/2012

Läs även andra bloggares åsikter om socialpolitik, socialförsäkringar, välstånd, sysselsättning, skolresultat eller annat intressant.

Oäkra och otrygga visstidsanställningar kan bidra till försämrad hälsa som magont, oro, ångest, rädsla och hjärtklappning. Det fann doktoranden i folkhälsovetenskap, Anna-Karin Waenerlund, i en studie bland 1 000  Luleåbor. Det framförallt rädslan över att bli ofrivilligt arbetslös som påverkar måendet.

Cirka 15%  av alla arbetstagare har olika former av tillfälliga anställningar, som vikariat, projekt- och provanställningar. Bland unga under 24 år gäller det närmare hälften. Framförallt kvinnor i arbetaryrken har svårt att få fast anställning. Bland akademiker och tjänstemän är det betydligt mindre vanligt med visstidsanställningar.

Lyssna på Anna-Karin Waenerlund i Vetenskapsradion SRP1.

Läs även andra bloggares åsikter om visstidsanställningar, hälsa, vikariat, oro eller annat intressant.

Det måste bli enklare och mera lönsamt för arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning, anser Christina Husmark Persson i utredningen Sänkta trösklar, högt i tak.

– Fler kommer att få arbete när arbetsgivarna får rätt kompensation. Idag finns fem olika lönestöd som ofta är svåra att hålla reda på, både för arbetsgivare och för arbetsförmedlare.
Detta har lett till ”ett trixande och fixande”, enligt Husmark Pehrsson, och till att många aldrig har fått det stöd de borde ha fått.

Husmark Pehrsson föreslår:

• Lönestöd för utveckling ska användas för att utveckla arbetsförmågan i ett anpassat arbete under högst två år.
• Lönestöd för trygghet för personer som har långvariga behov av stöd.
• Lönestöden föreslås höjas från dagens maximala lönebidrag på 16 700 kronor till 19 800 kronor per månad och öka i takt med inflationen.
• För unga bör bl a skapas 200 nya traineeplatser. Provperioden för studier på folkhögskola förlängs från tre till sex månader.

Utredningen Sänkta trösklar, högt i tak ska nu ut på remiss.
Läs utredningsförslaget här

Läs även andra bloggares åsikter om arbetsgivare, lönestöd, funktionsnedsättning, arbetsförmåga, lönebidrag eller annat intressant.

Orden vi använder kring det våld kvinnor utsätts för i nära relationer har mycket stor betydelse, skriver Ann Bergholtz och Lohla-Marie De Bie. Det handlar om makt och övergrepp oavsett var det sker och av vem.

Det handlar om att kvinnor skall ha en självklar rätt till ett självständigt och tryggt liv oavsett i vilken kultur hon lever. Det är inte relationerna man ska lägga fokus på utan det faktum att hon mördats på grund av att hon var kvinna med mindre rättigheter och bristande skydd för hotade kvinnor.
Därför måste våldet kvinnor utsätts för bedömas på likvärdiga grunder och med samma ORD.
Hedersrelaterat våld läser vi om i massmedia och då rör det sig uteslutande om våld i muslimska familjerelationer.
Familjedrama är det ord som används när våld sker i nära relationer i västerländska familjerelationer.

Orden vi använder är oerhört viktiga för att belysa hur vi tänker, känner och agerar i olika situationer. Orden vi använder speglar oss själva och de normer och värderingar vi har. Varför använder vi olika ord när kvinnor och unga tjejer mördas och utsätts för fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer av den egna familjen eller släkten?
Orden vi använder är oerhört viktiga att reflektera över. Vi måste ta oss en ordentlig tankeställare Innan vi för in diskriminerande åsikter kring samma fenomen!
Man lägger problemet på den enskilde individen, för att slippa se problemet på struktur och gruppnivå.

Problemet hanteras med baksidan av handen och halva ögonbindeln på. Ett ”familjedrama” eller ett ”socialt problem” hos den enskilda kvinnan eller kanske en ”religiöst sed” om det handlar om kvinnor i icke västerländska traditioner. Men det är MORD och FÖRFÖLJELSER och skall hanteras som detta och ingenting annat.

Ann Bergholtz och Lohla-Marie De Bie

Läs även andra bloggares åsikter om våld, hedersrelaterat våld, familjerelationer, familjedrama eller annat intressant.

Sista numret av Invandrare & Minoriteter efter 40 års utgivning.
Hur började ”invandrardebatten” och hur har invandrings- och integrationspolitiken förändrats sedan 1970-talet? Tidskriften Invandrare och Minoriteter har i snart fyra decennier ställt de obekväma frågorna och förmedlat forskningsresultaten på ett lättfattligt sätt. Vi har grävt i denna rika kunskapsbank för att ge en tillbakablick på debatterna, skeendena och forskningen under de senaste 40 åren – sedan i&m startades fram till dags dato.

Kulturrådets nedskärningar i stödet till tidskrifter med fokus på sociala frågor och solidaritet har skördat ännu ett offer: I & M läggs ner.

Beställ ett ex eller en artikel i pdf-format direkt:
08-531 757 60 eller bestallning@iochm.com

Läs även andra bloggares åsikter om Invandrare & Minoriteter, invandring, integrationspolitik, tidskrifter, Kulturrådet eller annat intressant.

Missa inte: Frida, 25, som tappar i vikt för att hon inte har råd att köpa mat. Hon tar alla jobb hon får men det blir mest strötimmar, den här månaden fick hon 2 600 i lön. Del i satsningen Kluvet land i SR P1. Mona Masri har träffat Frida.

Lyssna på programmet: Kluvet land: ”Ingen vill hänga med en fattig”

Läs även Aftonbladet: Frida har inte råd med mat

Läs även andra bloggares åsikter om timanställning, fattigdom, arbete, fast anställning eller annat intressant.

Vad betyder det för medborgarna att deras folkvalda håller sig undan, att de inte vill svara på frågor som rör deras egna beslut? frågar Claudette Skilving på socialaktion.nu. Vad betyder det för det demokratiska systemet?

Läs inlägget

Läs även andra bloggares åsikter om folkvalda, politiker, demokrati eller annat intressant.

Stefan de Vylder: Dag efter dag matas vi med analyser om att euro-krisen beror på att ansvarslösa regeringar har låtit statsutgifterna skena iväg. Krisländerna sägs leva över sina tillgångar, och lösningen är fortsatta åtstramningar. Men stämmer det?

I kommande nr av SocialPolitik förklarar och fördjupar Stefan deVylder resonemangen kring skuldkris, finanskris och sysselsättningskris – i Grekland, EU och Sverige. Vad är kvar av det svenska välfärdsbygget? Varför är generella försäkringar viktiga att värna?

Beställ SocialPolitik nr 2/2012!

Läs även andra bloggares åsikter om Stefan de Vylder, euro-krisen, åtstramningar, SocialPolitik eller annat intressant.

Barnen i SR P1 om Barn på flykt

Låt Socialförsäkringsutredningen ta del av dina erfarenheter av hur reglerna inom sjuk-, arbetslöshetsförsäkringen faller ut i praktiken. Eller berätta hur någon närstående eller någon du möter i ditt arbete har drabbats, inte minst ur barnens perspektiv. Det är viktigt att låta utredarna få veta hur reglerna slår, innan de kommer med förslag till beslut.

Frågor: Kontakta mig: Maria Wallin via kontaktformuläret på denna sida.

Lyssna på Gunilla – som initierade uppropet Berätta hur du har det på socialaktion.nu. Hon berättar i Pånboken i Sveriges Radio P1 den 25 april: Sjukas plånböcker allt tunnare.

Läs även andra bloggares åsikter om socialförsäkringsutredningen, sjukersättning, aktivitetsstöd, utförsäkrad eller annat intressant.

SE I SVT: Korruption är ett av de största hoten mot demokratin, inte bara i ”outvecklade länder långt borta”. De som utmanar korrupta ledare riskerar sina liv. Ändå fortsätter de. Nu har några av världens främsta korruptionsjägare bildat ett hemligt nätverk för att ge varandra stöd i kampen mot mutor och maktmissbruk. Norsk dokumentär från 2011.

Läs även andra bloggares åsikter om demokrati, korruption, mutor, maktmissbruk eller annat intressant.

När Soheila Fors reser till Malmöoperan för att föreläsa om hedersrelaterat våld står hon under polisbevakning. Veckan innan blev hon hotad till livet  för att hon ”förstör våra kvinnor”.

Text: Maria Wallin
Bild: Elisabet Omsén

– Det är detta det handlar om, manligt förtryck mot kvinnor och barn. Och makt, som det svenska samhället lägger sig alldeles platt inför, menar Soheila Fors.
– Skräcken för att verka intolerant och trångsynt gör att Sverige accepterar beteenden som är ytterst intoleranta och trångsynta.
Denna flathet kallar hon ”en svensk förbannelse” som gör att Sverige bryter mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Och gör hennes eget arbete så farligt.
Soheila Fors jobbar för kvinnors integration och mot hedersrelaterat våld över hela Sverige, med bas i Karlskoga. Och hon har fullt upp. Hon föreläser för politiker, poliser, studieförbund, kyrkor – ”ja alla”, dock mera sällan för socialtjänsten.
– Det skulle behövas.

Hemma i Karlskoga driver hon ”världens första” tehus för enbart kvinnor och ett skyddat boende för hotade kvinnor och barn. Hon är också aktiv i kommunpolitiken som kristdemokrat. Hon blir ofta misstänkliggjord och inte sällan hotad för att hon ”förstör” de kvinnor som hon försöker hjälpa.
– Några gånger har jag blivit kallad för israelisk spion men jag försöker stå emot hot och glåpord.
Att behöva kontakta polisen två gånger om dagen för att tala om var hon är och att bära larm är dock inget som går henne obemärkt förbi. Det är starka krafter hon utmanar.
– En kvinna, en flicka har alltid fel, säger Soheila Fors. Fel drömmar, fel klädval, fel pojkvän. Det är männen som bestämmer och definierar det som stämmer med manliga värderingar. När en flicka bryter mot traditionen blir trycket mot henne oerhört starkt.
– Det är ingen slump att flickor med invandrarbakgrund ”faller från balkonger”, fortsätter hon. Hon menar att alla vet att det ibland anses ”bättre” för en rebellisk flicka att bli ”balkongflicka” för att hon då tar livet av sig själv. Då kan det klassas som en olycka och ingen bror, far eller släkting  behöver hamna i fängelse.
För de flesta kan det förefalla helt obegripligt att flickor mer eller mindre frivilligt begår självmord. Men hon har så starka band till sin familj att hon väljer att följa släktens krav framför samhällets, förklarar Soheila Fors. Trycket mot dem blir så starkt.

Hon lyssnade på Kaliber i Sveriges Radio den 30 oktober om hedersförtryck, där det hävdades att polisen var för få vid utryckning i samband med ”balkongflickor” för att effektivt kunna göra avspärrningar och förhöra familjemedlemmar och vittnen. En konsekvens, menar Sohela Fors av att man tolkar händelserna som ”olyckor”. Polisen berättade också om rädslan för att bli kallad rasist, om man ställer adekvata frågor.
– Men hur kan polisen bara acceptera att en pappa säger att dottern har trillat ut från tredje våningen när hon har skakat en matta, säger hon upprört. Jag fattar inte!
– Självklart måste polisen våga fråga om vi ska rädda människor från att bli mördade! Det handalar om att rädda liv. Det är bara att fråga – rakt på sak. Varför ska man vara rädd för att bli kallad rasist? Ska man inte våga ställa frågor till en misstänkt mördare!

Det behövs kvinnliga sammanhang som kan ge flickor och kvinnor stöd och kunskap. Hjälpa dem komma in i det svenska samhället under former som familjen kan tillåta. Männen har lättare för att acceptera en kvinnlig miljö.
Det var därför Soheila Fors i våras öppnade Tehuset i Nämndhusets lokaler i Karlskoga.
– Att bara kvinnor är välkomna är inget märkligt, det finns ju tehus bara för män på många platser. Här kan kvinnor träffas, prata, aktivera sig och få råd och stöd.

Bakom Tehuset ligger Khatoon, en ideell förening som arbetar med hjälpverksamhet för utsatta kvinnor och barn, främst i Sverige men även i Mellanöstern. Soheila Fors är ordförande.
– Många som kommer till Sverige är vana vid stort umgänge. Särskilt kvinnor från Mellanöstern och Nordafrika får inte gå ut på det sätt som svenska kvinnor gör. Hedersrestriktioner gör att de blir isolerade och aldrig lär sig  språket och kulturen för att fullt ut kunna ta del av det svenska samhället.
Så var hennes egen verklighet när hon kom till Sverie från kurdiska Iran för 17 år sedan. Hon skulle, tillsammans med sina två små barn, ansluta sig till sin man som anlänt tidigare. Det visade sig att mannen träffat en annan. Soheila ville bryta upp, men vågade inte, hon kunde inte språket, och vart skulle hon ta vägen? Hon kände sig oändligt ensam och olycklig, längtade efter gemenskap och systerskap. Kulturkrocken var total.
– Jag flyttade från en social tillhörighet till isolering, jag hade lämnat släkt och vänner hemma. Min man hade frihet att gå ut som han ville, men inte jag. Jag fick symtom som påminde om epilepsi och mediciner mot min depression. Men allt jag ville var att få prata med någon, att någon skulle lyssna.
Hon fick så småningom mod att bryta upp från sin man, och mötte släktens ogillande.
– Man betraktas som en dålig kvinna om man lämnar sin man. Det slår tillbaka på familjen. Männens heder vilar på hur kvinnorna uppför sig. Hon bär ansvaret för familjens heder, hon ska sköta hushållet, föda barn och rapportera allt till sin man.
Men Soheila Fors gick vidare, utbildade sig till undersköterska (som hon inte hinner jobba som), träffade en man vars efternamn hon bär och har två barn tillsammans med.

Ungefär 90 kvinnor besöker regelbundet Tehuset. De flesta med rötter från Mellanöstern och Afrika men även Asien. På Tehuset hålls kurser i svenska, engelska och datakunskap och inom kort i handarbete och körkortsteori. För de kvinnor som har en starkt traumatisk upplevelse bakom sig finns det snart möjlighet till stödsamtal med psykolog via tolk. Soheila Fors letar också läkare som vill arbeta ideellt på en läkarmot- tagning i anslutning till Tehuset och nyligen öppnade hon Saras hus  med  skyddat boende för invandrarkvinnor.
– Vid flera tillfällen har föreningen Khatoon fått hjälpa kvinnor som utsatts för hedersvåld att fly och bygga upp ett nytt liv på avstånd från förövarna. Jag känner till tio kvinnor här i Karlskoga som blivit misshandlade, våldtagna eller utsatta för hedersrelaterat våld av sina män. En del blir inte trodda när de berättar. Jag har även sett kvinnor som blivit brända med strykjärn på kroppen där det inte syns, som ryggen. Också pojkar råkar illa ut, till exempel genom tvångsäktenskap under hot.
Att vandra runt i Tehusets lokaler är som att vara i en orientalisk inredningsaffär, bland vackra möbler och tyger. Här samsas aromaljus, starka färger, tunna tyger, glittriga kuddar,  färglada teserviser och persiska mattor i vilsam och välkomnande harmoni. Gäster i Soheilas Tehus ska känna sig som hemma. Hon bjuder på kaffe och bullar medan hon berättar om sitt projekt.
– Mitt mål är inte att tjäna pengar eller göra karriär, utan att göra skillnad till det bättre.
Hon har fått ett mindre bidrag till hyran från kommunen och Studiefrämjandet samt en större summa från länsstyrelsen. Tehuset och Khatoon tar också emot gåvor från privatpersoner och företag. Men en stor del av kostnaderna drar Soheila in på egen hand, bland annat genom sina föreläsningar.
– Man måste jobba på både kort och lång sikt, anser hon. Det kortsiktiga arbetet innebär att urskilja vilka som utsätts för heders-våld och att kunna stödja dem med samtal, polisanmälan och skyddsboende.
I ett något längre perspektiv tycker hon att hedersperspektivet bör ingå i till exempel föräldrautbildningen för par från dessa kulturer. Och att skola unga kvinnor – och pojkar – till självständighet. Det riktigt långsiktiga arbetet innebär att påverka barnen.
– Hedersförtryck är ingen ”raketvetenskap”, säger Soheila Fors, inget hokus pokus. Det går att begripa.
– Men hedersvåldet försvinner inte för att vi blundar.

Läs vidare:
http://khatoon.se/
http://sverigesradio.se/kaliber 2011-10-30 Balkongflickorna

81% av de utlandsfödda flickorna har minst en restriktion hemifrån
68% av flickorna med utlandsfödda föräldrar har minst en restriktion.
34% av flickor och pojkar med svensk bakgrund har någon restriktion
10% av utlandsfödda flickor, 3% utlandsfödda pojkar har fler än åtta restriktioner.
50% av flickorna med utländsk bakgrund får inte ha pojkvän.
20% av pojkarna med utländsk bakgrund får inte ha flickvän.
Källa: Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i grundskolan, Sara Högdin, Rapport i socialt arbete 120, Insitutionen för socialt arbete, Stockholms universitet 2007.

Läs även andra bloggares åsikter om hedersvåld, kvinnor, socialtjänsten, Balkongflickorna, tradition eller annat intressant.

Kvinnors hjärnor skadas snabbare vid överkonsumtion av alkohol än mäns hjärnor, enligt en ny svensk studie vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet som tidningen Modern Psykologi redovisar. Redan efter fyra års överkonsumtion av alkohol har serotoninsystemet (som styr impulskontroll och sinnesstämning) försvagats med 50 procent hos kvinnor. För män tar det tolv år innan läget är lika allvarligt.
– Våra resultat talar för vikten av att ställa frågor för att tidigt upptäcka förhöjd alkoholkonsumtion, speciellt hos kvinnor eftersom förloppet är så snabbt, säger Ulf Berggren, docent i psykiatri vid Sahlgrenska akademin.
Läs mera här.

DEBATT i SvD: Vi som dagligen jobbar med beroendevård är oroliga för att regeringen tänker gömma Missbruksutredningen i något mörkt arkiv, eftersom inget händer.
Kanske vill man undvika att utmana starka kommunala intressen, skriver professorerna Sven Andréasson och Jörgen Engel på SvD Opinion den 12 mars.
Läs mera här.

DEBATT: ”Med Gunilla Carlsson som minister har svenskt bistånd blivit genant.” Det skriver tidigare SIDA-chefen Bo Göransson på SVT Debatt.

”Mönstret med ökande korruption och ojämlik fördelning är global. Efter oss syndafloden verkar vara mottot för de ledande finansoperatörerna över hela världen; Ryssland, Kenya, Kina, USA, Sverige. Det är svårbegripligt att man inte ser skriften på väggen. En arbetslöshet på 10-30% hos världens unga är ett säkert recept för social oro och konflikter, därmed minskad tillväxt och till slut också sjunkande avkastning på även det egna kapitalet. Eliten sågar den gren de sitter på, det har ju inte hänt något ännu, grenen håller och vi litar på Vaxholmsgubbens recept för att spå vädret: det blir detsamma som i dag. Och det blir det kanske men inte alla dagar. Och då kommer alla yrvaket fråga, varför händer det nu? Svaret är, varför hände det inte tidigare?”

Läs inlägget här.

Läs även andra bloggares åsikter om bistånd, konflikter, svenskt bistånd, finansmarknaden eller annat intressant.